Varför finns den här sajten? Vad är egentligen margarin? Kostchefen i Bollnäs Matfetter & deras egenskaper Den svältande fetknoppen Stenålderskost Clownpanelen Länksamling Dokument att använda Fasta länkar (svenska): Kostdoktorn.se >> Andreas Eenfeldts lättbegripliga blogg om mat och hälsa. Och jo, han är en riktig doktor. Läkare. Johannas kost och hälsa >> Johanna Söderlunds lättbegripliga blogg om mat och hälsa med bra inlägg i debatten och ögonöppnare. Fasta länkar (engelska): Health & Nutrition by Michael R. Eades, M.D. >> Dr Eades blogg om mycket som rör lågkolhydratkost och hälsa. Svår engelska ibland, och vass kan han vara. Kul och bra!   Bengt Vessby, adjunkterad   professor vid SLV, avlönad av   margarintillverkaren Carls-   hamns Mejeri. Statens Livsmedelsverk (SLV) och deras kostråd Som svensk tenderar man att tro att det finns ett statligt verk för varje aspekt av tillvaron, som reglerar allt för det allra bästa. Trafiksäkerhetsverket vill få ner antalet skadade i bilolyckor, Naturskyddsverket vill bevara vår natur, och Livsmedelsverket, tror vi, vill se till att vi äter det som är allra bäst för oss. Men ack så fel man kan ha. Livsmedelsverket sorterar under jordbruksverket. De har alltså ett verk som ansvarar för alla aspekter av jordbruket, som huvudman. De som ska se till att Sveriges jordbruk går bra på alla sätt. Det borde ligga under Socialdepartementet. Våra livsmedel handlar nämligen mest om hälsa, välbefinnande och till sist liv och död. Eller så borde vi ha, som i Danmark, ett folkhälsodepartement, som ger kostråd och påverkar livsmedelsproduktionen utifrån hur det påverkar hälsan. Men, nej. I gamla Sverige utgår vi ifrån hur det påverkar jordbruket och livsmedelsindustrin. Kostråden - en sorglig historia Jag ska slå ett slag för en bok, "Ideologin, pengarna, kostråden" av Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt. Författarna beskriver upprinnelsen till dagens kostråd. Och som boktiteln anger handlade det mer om ideologi och pengar än hälsa. På 70-talet då kostråden formades var 68-rörelsen fortfarande stark och solidariteten med de fattiga i u-länderna likaså. Man trodde även att välden stod inför en global svältkatastrof, pga befolkningsökningen. Torka och annat elände hade höjt matpriserna även här i Sverige, och folk protesterade. Man hade en vida spridd idé om att man skulle äta mindre kött, eftersom köttproduktion använder 10 gånger mer energi än produktion av spannmål. Om vi odlade och åt spannmål för hela slanten skulle ingen behöva svälta, och maten här hemma skulle bli mindre dyr. Svenskar var pådrivande i solidaritetstanken. Anna-Britt Agnsäter skapade matpyramiden, för att svenskarna skulle förstå att basmaten låg till grund för all mat. Detta var bröd (6-8 skivor), potatis, gryn och mjöl, samt 3 glas lättmjölk och mager ost. 1300 kcal. Billigt och bra. Ovanpå kom frukt och grönt, som också var bra. I den lilla toppen fanns kött, fisk och ägg, som egentligen inte behövdes, men som var lite lyx och gott, men "för näringens skull behövs inte så stora portioner". I en film från den tiden intervjuas Anna-Britt Agnsäter 1 min 10 sek in i filmen berättar Agnsäter om att protester hördes från vissa håll, att "av bröd och potatis blir man ju tjock" och de säger inte så mycket om det, men de verkar tycka att det är lite humoristiskt. Artikeln är under utveckling... Theresa Sandin   Kontakta mig via e-post: [argesh@kahlin.net]